God jul!

Publicerad 24.12.2011 kl. 11:39

Veckan som gått

Ibland händer det mycket. Efter en sällsynt kul julfest på teatern (där glöggen flödade och Vasallen förvandlades till högklassig nattklubb) tog jag flyget ner till Helsingfors. Jag lämnade in manuset till den nya romanen till förlaget, firade med en bit kaka och begav mig sedan till Hartwall Arenan för att se Paul McCartney.

Konserten var alldeles fantastisk, en av de bästa jag någonsin sett. Mannen var i högform, spelade närmare 40 låtar under nästan 3 timmar, var på fantastiskt humör och fick mig helt i extas. Under The long and winding road märkte jag plötsligt att jag grät, helt okontrollerat. Och tro mig, det händer inte varje dag.

De många höjdpunkterna inkluderade (förutom The long and winding road) Blackbird, Jet, Helter Skelter, A day in the life (kanske min favoritlåt genom tiderna) och en spontan version av Ram on, efter ett önskemål från en i publiken. Mannen är ett geni, men det är förstås inget nytt. Konserten klådde Stadionkeikkan 2004 med bred marginal.

Sedan dess har jag spelat fyra föreställningar av Pleppo LIVE!, skickat iväg en stor hög Pleppoböcker (andra upplagan är också slut, det blir en tredje!), diskuterat framtiden med teaterchefen och tränat. Såg redan en skymt av en kär bekant jag inte sett på ett bra tag, sixpacket. Måste passa på och spegla mig nu innan julen nollställer de fysiska fördelarna som det här galna teaterlivet skapat.













Publicerad 17.12.2011 kl. 12:25

Julklapp

Pleppoboken verkar bli årets julklapp om man ser till hur mycket böcker som går åt! Beställer du boken härifrån senast den 15.12 så får du den signerad och personligt dedicerad hem i postlådan innan julafton!

Publicerad 09.12.2011 kl. 12:22

Knark

Är fortfarande alldeles hög efter gårdagens föreställning. Det var en sån kväll då allt kändes rätt, och där publiken var så med på noterna att det räckte att justera sin min för att salen skulle explodera i skratt. Makalöst.

Ikväll gör vi föreställning nummer 30. Vi har sisådär sextio kvar. Jag vet redan att jag kommer att sakna det där skrattet, det där jublet och den där fiilisen sen när det är färdigt. Det är som en drog. Jag är knarkare i vinter. Något att berätta för barnbarnen om sen.
Publicerad 09.12.2011 kl. 12:06

This is how life found a way

Nu börjar jag på riktigt bli orolig över rör/avloppssytemet här i huset.

Publicerad 08.12.2011 kl. 13:42

Life found a way

Det här var nåt nytt:

Publicerad 08.12.2011 kl. 11:54

Nykaabi

Besökte gymnasiet i Nykarleby i morse och talade om skrivande, idéer och pleppo. Åt skollunch och drack kaffe i lärarrummet. Många av eleverna hade läst min roman och kom och hälsade. Den verkar vara populär bland unga män. Det gjorde mig glad.

Den nya romanen har jag lämnat i Teds händer. Han är den förste som läser. Han brukar vara observant, noggrann och sträng när han läser, lite som Gud fader. Ger han tummen upp får förlaget den på måndag.

Biljetterna till Pleppo LIVE! säljs fortfarande i hysteriska mängder. Nya extraföreställningar har satts in i april. Med den här farten håller vi på och spelar ännu då vi inte längre behöver sminkas till mommo och moffa.
Publicerad 07.12.2011 kl. 17:32

Julöppning

Har precis kommit från tandläkaren. Den unga tjejen slet i mitt tandkött i fyrtio minuter och höll brandtal om tandtråd. Det var tämligen fruktansvärt, men bara den här fluorbeläggningen trasas bort är jag redo att ta an världen med mitt leende igen.

Igår firade jag och Ted och Janica traditionell julöppning med gröt, glögg, pepparkaksbak och Super Mario Kart. Jag vann som vanligt.

Publicerad 05.12.2011 kl. 10:24

Titta vad jag har gjort!

Har nyss skrivit ut den nya romanen för första gången. Det betyder inte att den är klar - det är den inte innan den går i tryck - men att jag är beredd att låta andra läsa den. Att jag efter ett och ett halvt års jobb är nöjd med vad jag åstadkommit.

Den är tjock och fin. Idag är jag stolt.

Publicerad 03.12.2011 kl. 16:43

Kva

Igår underhöll jag och Ted sammanlagt nästan fyrahundra närpeser. Gymnasister, högstadieelever och på kvällen ytterligare ett hundratal femtonåringar på teatern. Närpes är lite som hela Pleppo LIVE. Lite avsides men definitivt värt ett besök, och där finns många unika typer.

Nu har jag precis berättat för Radio X3M om dagen då jag som sexåring var fem före att drunkna i en bassäng av koskit. Resultatet kan du höra i kanalens julkalender i morgon bitti 8:35.

Idag får vi den nya upplagan av Pleppoboken från tryckeriet. Boken har varit slut ett tag, men nu kan man återigen beställa denna färgsprakande bästsäljare t.ex. här!

Nu ska jag öppna min egen kalender och fortsätta läsa romanmanus.
Publicerad 01.12.2011 kl. 11:21

Vasa igen

Nyss kommen från Helsingfors där jag firat två lediga dagar med promenader, brädspel i goda vänners lag, luncher, romanläsning och lite shopping. Bara för några år sen skulle jag ha slagit mig själv på käften om jag hade köpt två par boxers för 70 euro. Nu slog jag mig bara med häpnad över hur snygga de är. Märkligt att det finns boxers som får en att vilja laitta sig själv.

Imorgon tidig väckning för att på förmiddagen tillsammans med Ted inta Närpes Gymnasium. Vi ska tala om skrivande, humor och vänskap för hela skolan. På kvällen blir det Pleppo LIVE på teatern. Roligt hur inspirerande det känns efter ett par dagars ledighet.
Publicerad 29.11.2011 kl. 23:54

A day in the life

Vi har nu spelat 20 föreställningar av Pleppo LIVE! Kläderna börjar bli varma. Nervositet och prestationsångest är ett minne blott. Det går bra, det är roligt. Och vi har 60 föreställningar kvar, så vi har bara börjat!

Tänkte idag, medelst bilder, ledsaga er igenom en föreställning, rakt in i den glamourösa världen bakom kulisserna.

Vi börjar 17:40. Jag kommer till teatern.



Vi är fyra personer som delar på 54 olika roller. Det är alltså mycket kläder. En del av dem hänger i logen.

Med fem karlar i samma loge kan vadsomhelst hända. Oftast spelar vi Wordfeud.



Ted ställer sina kläder och sina droger i ordning.



Utanför scenen hänger en del av mina kläder.



Backstage råder kaos efter föregående föreställning. Att ställa allting i ordning tar lite mer än en halvtimme.



Kilju stämmer sin tuba.



Kulisserna flyttas och all rekvisita flyttas till sina rätta platser. På mitt ansvarsområde ligger bland annat att fylla kylskåpet med zucchini och rada en shoppingvagn full med bulla.



Fia fixar våra peruker, skägg och mustascher. Hon fixar också allt annat. Häromdagen beklagade jag mig i en bisats över att jag behöver låna en lägenhet i Helsingfors före jul och fem minuter senare hade hon fixat en åt mig. Centralt och med billig hyra bör tilläggas.



Småningom anländer Markus och börjar fixa sina grejer.



Till sist kommer Sussie som har en egen loge, eftersom hon är flicka och har så mycket saker att det inte ryms annars.



Här är mina nytejpade polisonger, en uppsättning för första akten, en för andra akten.



När alla kläder och all rekvisita är på sina platser tar jag mig an detta projekt, som efter föregående föreställning ser ut som en överkörd fjäril.



Jag knäpper och viker.



Och till sist blir fjärilen till en pandadräkt!



Ca 18:15 sitter vi alla och sminkar oss.



Ännu med knullrufs.



Nu med håret i grundinställning. Jag använder helt sjuka mängder vax, för att det ska gå enkelt att forma till olika frisyrer sedan. På mig har jag redan nu första lagret av kläder.



Sedan foundation, puder och vad som än krävs för att dölja alla vårtor, ärr och blåmärken.



18:25. Röstuppvärmning och soundcheck!



Kilju soundcheckar sina instrument.



Ca 18:40. Jag klär på mig ännu fler lager. Jag är med i alla de fem första sketcherna. När vi går in på scen har jag således på mig kläder för alla de fem första karaktärerna jag gör. Ja, det är varmt, och det är därför den svarta skjortan är svart, för att dölja att jag svettas som en maratonlöpare.



Ca 18:45. Färdigt påklädd. Mommo är redo att gå in på scen.



Fullbokat. Varje gång.





Scenen är redo.



Publiken släpps snart in.



Ted väntar i mörkret backstage.



Fem minuter kvar.



Vi samlas i en cirkel medan publiken kommer in och vi smyglyssnar på deras prat.



Publiken börjar vara på plats.



Två minuter kvar.



Första akten varar i en dryg timme. Ingen av oss står stilla många minuter. Det här fotot på publiken lyckades jag knäppa i smyg under min enda lediga stund (under sketchen Fyndhörnan, där jag inte är med).



I pausen gäller det att ordna kläderna för akt II.



Och för min del dessutom byta om till den här fagra kvinnan.



Publiken dricker rödvin och konjak. Vi sminkar oss.



Ca 20:40. Markus är redo för akt II.



Efter föreställningen ser backstageområdet ut som Jerusalems förstörelse.



Ibland samlas vi efteråt i kafferummet och diskuterar igenom föreställningen.



Idag har vi två föreställningar på raken. Det betyder, naturligt nog, att vi gör alltsammans två gånger. Efteråt är kroppen slut och ansiktet kladdigt av smink, men själen är glad.
Publicerad 26.11.2011 kl. 12:30

Glansbildsverklighet

Aja borta på Lundagård har skrivit ett mycket fint inlägg om skönhet, inspiration och bloggattityd som får mig att tänka en massa bra och viktiga tankar. Tack, Aja!
Publicerad 21.11.2011 kl. 11:16

Mera yta

Jag behövde bara nämna ordet ytlighet så blev bloggvärlden upprörd. Min tanke med att ta upp ytligheten var inte helt genomarbetad, och jag gjorde det främst som setup till en rätt svag punchline om att jag var på väg för att färga mina ögonfransar (de är nu svarta och min blick ser både dramatisk och lite transsexuell ut).

Reaktionerna fick mig att tänka igenom det hela lite till och inse att jag ändå hade rätt. De allra flesta bloggar är lätt underhållning, i allmänhet renons på substans. Min egen inräknad givetvis. Jag försöker vara rolig ibland, berätta om mina aktuella projekt för de som är intresserade, och däremellan kanske jag slänger in någon tanke som kunde klassas som reflekterande eller provocerande.

Men såhär är det:

I längden hoppas jag att den lätta underhållningen inte vinner. Jag vill se färre deckare på bokhandlarnas topplistor, färre radiohits på Spotifys topplistor. Jag vill att fler människor ska gå och se Le havre än Conan, the barbarian. Jag vill att folk ska gå på teater istället för att se på Idol. Jag vill att folk ska gå på fler museum istället för fler shoppingrundor, på fler konserter och mera opera istället för fler loppis. Jag vill att folk ska läsa Ny Tid istället för Avotakka. Jag vill att fler bloggar med substans ska lyckas nå bloggtoppen.

I längden.

Jag vill att Claes Andersson, Märta Tikkanen och Jörn Donner ska börja blogga.

Jag tycker att allt i vår fantastiska värld ska få finnas, men jag hoppas att folk i längden ska vända sig mot djup och inte mot yta. Mot analys och inte mot rapport. Mot själasökande och inte loppisfyndande*. Men bokhandlarnas, Spotifys och bloggarnas topplistor talar i allmänhet emot detta.

Med det inte sagt att bloggarna på bloggtoppen inte borde få finnas där. Bloggarna jobbar hårt och förtjänar alla helt säkert de läsare de har. Det är inte något fel på bloggarna. Snarast är det bloggläsarna som borde ta sig i kragen. Som efter att ha fröjdat sig över myspys och gullgull också borde klicka sig in på något som verkligen kan utmana en, bredda ens perspektiv, förändra ens sätt att tänka.


(* Exemplet valt för att sökande och fyndande snärttigt kontrasterar mot varandra och inte för att jag på nåt vis skulle förakta loppisfyndande)
Publicerad 20.11.2011 kl. 21:17

Sylt

Vi var bra, publiken var bra, kvällen var bra. Det var till och med fint väder då vi gick hem från teatern. Smörgåsen är god, mandarinen är god, kranvattnet är gott. I fönstret brinner ett ljus, det är fredagkväll, rådhuset är upplyst utanför balkongen. Det enda som fattas är sylt. Just nu skulle jag riktigt gärna vilja ha sylt.

Publicerad 18.11.2011 kl. 22:28

Kaj Korkea-aho här, hej. Jag är en ung man som då och då livar upp ett anspråkslöst yttre med tämligen iögonenfallande skor. Jag debuterade med en roman 2009, har gjort olika program för radio och teve sedan 2005 och startade tillsammans med min kompis Ted humorfabriken Pleppo Toy 1998. Den här bloggen handlar om min vardag som skrivande, funderande, iakttagande petimäter. Kontakt: kaj (alfakrull) pleppotoy.com.

Senaste kommentarer